Bakgrund

Efter det att läkaren Dr. Leo Kanner 1943 beskrivit autism som en diagnos på barn, har kända och okända metoder från psykiatri och psychologi använts för att identifiera effektiv behandling. Det innebär medicinering, elchockar, intensiv psykoanalys av såväl barn som föräldrar, olika former av specialundervisning och beteendeterapeutisk behandling.

Generellt har resultatet varit magert. Flera oberoende forskarteam har kommit fram till att ca. 95-97 % av personer med diagnosen infantil autism är beroende av hjälp 24 timmar om dygnet – genom hela livet. Mer än 50 % av personer med denna diagnos utvecklar allvarlig agression mot sig själva eller omgivningen och måste behandlas i specialmiljöer. Mer än 50% av dessa lär sig aldrig att tala.

Genomsnittskostnaden för en person med autism fram till han/hon är 55 år gammal överstiger troligtvis 32 miljoner kronor. Förekomsten av autism stiger, Center for Disease Control i USA (http://www.cdc.gov/) visar att autism sprider sig med epidemiska proportioner med en 1/166.